Snapsvisa Nr 4
Som egentligen är en snapsdikt!
Ode till en rotfrukt
Jag är en liten rotfrukt är kung i eget land
Jag lever i en fåra, den kupar man ibland
Man köper mig som liten, i marken sätts jag ner
Då börjar jag att växa, och snart så blir jag fler
Så rycks jag upp ur jorden, man kokar mig med dill
som ungdom blir jag ofta, ett komplement till sill
Och skulle jag få leva, så har man övervägt
att slita mig i stycken, servera mig som stekt
Och om jag sedan sparas, till nästa grymma dos
Jag pressas kraftfullt samman, och så kallas jag för mos
Ett annat listigt stadium av människors tortyr
Att skära mig i strimlor, som kokas i flottyr
Och när jag börjar åldras, jag skrumpnar i mitt skinn
Måhända kan jag duga, till kryddat brännevin
Så snälla, rara männ´skor, – Vad har jag gjort för fel ?
Jag lever i en fåra, den kupar man ibland
Man köper mig som liten, i marken sätts jag ner
Då börjar jag att växa, och snart så blir jag fler
Så rycks jag upp ur jorden, man kokar mig med dill
som ungdom blir jag ofta, ett komplement till sill
Och skulle jag få leva, så har man övervägt
att slita mig i stycken, servera mig som stekt
Och om jag sedan sparas, till nästa grymma dos
Jag pressas kraftfullt samman, och så kallas jag för mos
Ett annat listigt stadium av människors tortyr
Att skära mig i strimlor, som kokas i flottyr
Och när jag börjar åldras, jag skrumpnar i mitt skinn
Måhända kan jag duga, till kryddat brännevin
Så snälla, rara männ´skor, – Vad har jag gjort för fel ?
Ni gör mig bara illa, – Jag som ville er så väl !
Egons kommentar:
Detta är förmodligen en av världens få snapsdikter som samtidigt är en en grym berättelse om mänskligheten behandling av en blott välmenande rotfrukt. Detta poem bör uppläsas med stort allvar och med en tacksamhetens tanke inombords före intagandet av påföljande brännvinsdryck.